Framme vid den tilltänkta fiskeplatsen ser det riktigt lovande ut. Alldeles lagom mjölkig färg i vattnet som klarnar upp längre ut. Dyningarna som jag hoppades på är på platts och det enda som saknas är flugan i vattnet:) På plats är också fem danskar som fiskat sedan tidig morgon men inte känt en fisk, märkligt med tanke på förhållandena. Men så är det ibland; allt är perfekt men ändå vill inte fisken hugga. Lite förmaningar till barnen och sedan i vattnet. I fjärde kastet känner jag en lätt stöt i linan; av ren reflex gör jag mothugg och det är knappt att jag fattar att jag har fisk på, men så är det. Kan efter lite givande och tagande stranda och återutsätta en utlekt fisk med min olivfärgade märla perfekt förankrad i mungipan. Fortsätter fisket och är under denna första vända i kontakt med ytterligare en fisk. Huggen är så försiktiga att dom är riktigt svåra att känna på lång lina. Sonen Edvin låter sedan meddela att han är hungrig så det blir till att tända en brasa och fixa lunch till barnen som för dagen är tre stycken.
Fiskar sedan ytterligare fyra vändor under dagen, men har ingen 100 procentig fiskkontakt. Intressant är att när jag kommer dit på morgonen är det 4,4 grader i vattnet där jag fick fisken. Platsen där danskarna fiskade på var det bara 3,8, kanske det gjorde skillnaden? Jag vet inte riktigt men där jag fiskade var i alla fall huggvillig fisk inne och patrullerade och det fanns ju inte hos dom. Eller fiskade dom med fel fluga? Besor brukar ju annars inte vara så kräsna... På kvällen var tempen uppe i 5,0 grader så den kan man inte skylla på längre:)
Nu kan det bara bli bättre. Imorgon kommer jag och mina två bröder ha ett heldygn fiske tillsammans så mer rapport kommer. Ser fram mot blankt nu!!
Ett gäng danskar fiskar av udden