Då var vi hemma efter att ha fiskat i Lögdeälven i tre dygn. Kan ju meddela att jag fått en och annan kommentar om vansinnestur...vi har nämligen kört 275 mil på fem dygn och fiskat tre. Det är i mastigaste laget även för oss. Dessutom var det ju inte Lögde som var destinationen för vårt laxfiske. Det är ju alldeles för långt borta för endast tre dygns fiske... Planen var istället att prova Örekilsälven för att sedan åka in i Norge till Enningdalselven eller någon annan sydnorsk laxälv. Men när måndagkvällen kom och jag fick positiva signaler om att det fanns vatten i Lögde så dök det upp igen som ett alternativ. När jag sedan läste de förlösande raderna på
Edge som sa "Nu vände det...två laxar under det gångna dygnet...."så var det helt kört. Snabb överläggning med brorsan så var allt spikat och klart; imorgon kväll (läs i tisdags) sticker vi till Lögde med snabb mellanlandning hos mamma i Uppsala för att sova lite.
Kan ju meddela att jag inte ångrar detta ett dugg. Vi har sett lax. Vi har haft lax. Vi har fått lax!! Det är helt sanslöst!
Vi kom iväg på tisdagkvällen vid kl 22 och var framme i Uppsala vid 04-tiden på morgonen lite lagom trötta:) Dagen efter fortsatte färden och efter att ha slagit upp tältet på naturcampingen i Klöse så stod vi äntligen i älven. Älven hade riktigt bra vattenföring och det riktigt luktade lax. Jag ser ganska snart en lax visa sig i en strömkant och fiskar resten av kvällen på helspänn men varken brorsan Anders eller jag ser eller känner något mer. Vi är båda ganska trötta efter resandet och kojsar in i tältet relativt tidigt på natten för att vara redo för onsdagens fiske.
Ovan två av Lögdes fantastiska poler
Även onsdagen bjuder sedan på ett par laxar som visar sig i klassiska stjärtplask men också i stillsamma head-n-tail visningar, men fortfarande ingen känning av fisk. Vad vi däremot kände av var VÄRMEN. Hela europas varmluft verkade ha kommit till norrland under dessa dagar så dagtid fiskade vi en värme som låg runt 30 grader i skuggan. Underbart att dra på sig ett par vadare då...
Bilen laddad och klar
På torsdagen vaknar jag runt klockan åtta på morgonen och är fiskesugen. Vår fiskegranne i husvagnen bredvid har gett upp fisket och muttrar över att det inte finns någon fisk i älven och håller på att packa för att åka hem. Kollar med Anders om han skall med, men han vill sova två timmar till, något han bittert kommer att ångra! Lovar att vara tillbaka om två timmar och inmundigar en snabb frukost i bilen bestående av Kiviks hallonkräm halsad direkt ur tetran samt ett par torra brödskivor utan pålägg. Underbart! Bara man kan fiska utan att vara hungrig! Parkerar bilen och tar av spöt från spöstället på bilen. Obligatorisk kolla av krok och tafslina och fisket kan börja. Vägrar tappa fisk på grund av att jag varit slarvig eller lat med att ha dåliga grejor. Börjar att fiska av strömmen, som på denna plats trycks ihop så att älven bildat en djupare fåra som avtecknar sig som en mörk ränna från mitten av älven och över till andra sidan. Mitt i denna djupfåra ligger sedan en sten som nästan bryter ytan och bildar en riktigt fin strömkant nedströms. Förlänger linan mer och mer och fiskar mig sedan nedströms mot en liten nacke som skiljer den fors som börjar efter denna djupränna. Precis i stömvirvlarna innan nacken händer det som man längtar efter och som man lagt timmar av fisketid för att få uppleva! Ett kraftigt dunk i linan och jag lyfter spöt i mothugg. Helt klart fisk men vad är det egentligen? Fisken följer bara med uppströms när jag försöker få mer kontakt och jag tänker tanken att det kanske är en kilosöring eller en fin harr som tagit flugan. Får mer kontakt med fisken och lägger mer press på den och får genast tydligt svar; LAX! Fisken går upp ett par kraftiga vändningar i ytan och tar några meter lina. Vi står och mäter våra krafter en stund innan fisken bestämmer sig för att det får vara nog. Den går rakt ut i forsen som den kommit upp ifrån och linan susar av rullen. Jag jublar så det ekar över älven och börjar följa efter fisken skuttandes på strandstenarna. Plötsligt stannar fisken mitt i en blankfläck i forsen ett 80-tal meter nedanför mig och blir stående där. Efter en liten stund kan jag börja ta in lina på rullen och laxen följer snällt med. Får in den till halva klumplängden och tar sedan och lägger spöt på ryggen och kan bogsera den upp till platsen där den högg. Underbart! Den är sedan ganska spak och jag kan efter ett par minuter stångande stranda fisken mellan strandstenarna. Flugan sitter väl förankrad i underkäken på fisken och jag tror inte det är sant! Man fiskar, och fiskar och plötsligt så bara händer det. Och det känns lika overkligt varje gång. En sådan förmån att få uppleva detta! Fisken är ingen jätte men fantastisk vacker: 5.2 kg silver i Lögde. Kan det bli bättre? Jag sitter och beundrar fisken och jublar om vart annat en stund och hänger den sedan i snara i en björk efter älven så att jag kan se den när jag fiskar vidare. Har fortfarande en 45 minuter av de två timmarna kvar så en vända till kan man ju ta... Börjar i överkant av polen och bara njuter av allt som har hänt. I andra svepet, ganska omedelbart efter att flugan landat och börjat arbeta i strömmen, kommer nästa påslag, och jag fattar ingenting...mothugg och så sitter resans andra lax på kroken. Ibland är laxfiske bara så enkelt. Efter ett tiotal minuter och en ganska beskedlig fight kan jag taila lax nummer två. En fet vacker skönhet på 4.7 kg fördelade på 76 cm. Resans succé är ett faktum och det känns som om vi nu kan åka hem! Flugan har repat fisken i gälarna så den blöder så pass mycket att jag får bonka denna fisk också. Hade annars tänkt släppa tillbaka den då det är en hona och Lögde behöver alla laxhonor kvar i älven.
Polen laxarna högg i. Den första laxen högg i nedre delen av bilden. Den andra i ovankanten av bilden
5.2 kg Lögdesilver med flugan fast förankrad i munnen
Väl hemkommen så är det svårt att dölja mitt leende för Anders. Ber honom lukta på mina händer och frågar vad de luktar. Fisk!! När han sedan uppdagar att jag inte fått en lax som han trodde, utan två, så svider nog de extra sovtimmarna lite extra;) Men det går ju inte att ha flugan i vattnet hela tiden. Man måste ju sova någon timme ibland också. Lunchen består sedan av nystekt lax med potatismos och smakar vidunderligt!
Kan det bli så mycket bättre - nyfångad lax vid älvkanten
Vi fiskar sedan både fredagen och lördagen och Anders är i en fisk som inte vill ta flugan ordentligt. Själv har jag ett hugg med virvel efter på samma plats där jag får första fisken men den vill inte fastna. Vi ser också flera laxar som visar sig så upplevelsen är ändå att det är en del lax i rörelse.
På lördagen är det sedan så varmt både i luften och vattnet att vi fiskar vadandes i badshorts och sandaler. Fantastiskt skönt men kanske inte helt kanon för laxen med vatten temperatur över 20 grader.
Sammanfattningsvis så får jag säga att Lögde återigen har lett mot mig. Jag har hitintills aldrig blivit utan lax i denna älv, vilket är helt osannolikt. Är bara ruskigt tacksam och glad över att fått vara här och fiskat i denna fantastiska pärla av norrlandsälvar.
Lite fler bilder kommer senare!
// D
En av alla oändliga rasbranter i Lögde. Något som skapar Lögdes karraktär. För övrigt har denna plats har några riktigt fina djuphålor som håller fisk, även om de är lite svårfiskade.
